Mitt Kina – 我的中国

Jag får börja med att be om ursäkt för den dåliga uppdateringen på senare tid. Jag har fullt upp om dagarna på jobbet inför min semester så tiden räcker inte riktigt till. Jag hoppas kunna kompensera detta nästa vecka när jag reser till Peking.

Jag var idag på Forex och växlade till en reskassa i yuan. Det sved lite i plånboken men samtidigt är omkostnaderna på plats så mycket lägre så reskassan kommer att räcka länge. Och mitt Visa-kort fungerar bra i Peking om jag nu skulle lyckas göra slut på hela reskassan.

Med pengarna följde även en tryckt varning om förfalskningar av sedlar i Kina. Det är en omfångsrik beskrivning om hur man känner igen en äkta yuan-sedel. Det är även lite tips om hur man ska reagera när man råkar ut för det klassiska tricket att bli anklagad för att betala med falska sedlar. Ett mycket bra initiativ tycker jag. Jag minns förra resan när expediter skrapade och gnuggade mina sedlar länge innan de accepterade dem. Nu kan alla som växlar på Forex få kunskap om hur de ska skrapa och gnugga på en sedel för att inte bli pålurad en falsk sedel.

Med detta är nu allt klart för avresa mot Peking måndagen den 21 juni. Än har jag inte drabbats av resfeber men det kommer nog snart nog.

En mycket bra information och varning från Forex

Kina har alltid haft problem med korruption i de styrande leden. Det finns ingen större skillnad mellan det gamla kejsardömet där kejsarens eunucker var villiga att ta mutor eller dagens totalitära politiska stat och dess tjänstemän.

Webbplatsen People’s Daily Online kan konstatera att 2009 var ett hårt år för korrupta tjänstemän. Minst 15 tjänstemän på guvenörs- eller ministernivå har gripits för olika korruptionsbrott. Det är det högsta antalet på 30 år.

I dagens snabbt växande storstäder är det i princip bara staten som äger mark som kan exploateras. Och då vinsterna är höga är både byggherrar och ansvariga tjänstemän allt för villiga att falla för frestelsen att låta pengar bana vägen för de olika byggprojekten.

Förutom att moderna Kina och de gamla kejsardömena har liknande korruptionsproblem så delar de även straffsynen för de som fälls. Hårda straff som livstids fängelse och dödsstraff är inte ovanligt.

Förutom att kinesiska staten arbetar aktivt juridiskt för att stoppa korruptionen har man börjat uppmana tjänstemän på olika nivåer att deklarera sina egendomar, inkomster och investeringar samt vilka arbeten deras närmsta släktingar har. Det här ses allmänt som början på ett efterlängtat officiellt system för egendomsdeklaration.

Nyheten kommer från People’s Daily Online.

När jag läser Kristers inlägg om Cigarett/Sprit/Öl/Vatten/Glass-handlaren kommer jag att tänka på mitt första möte med en sådan handlare.

Vi hade precis anlänt till hotellet, trötta av jet-lag och slitna av värmen. Vi visste att vattnet i kranen inte var drickbart så vi var tvungna att ge oss ut och handla vatten.

Direkt när man steg ut från hotellet syntes två småbutiker tvärs över gatan, båda med ett rikligt utbud av dryck. Vi korsade gatan utan att ta sikte på någon speciell av de två handlarna då den en ropade ”Water?”.
Aha, tänkte jag, han kan engelska. Så vi gick dit.
Vi plockade åt oss två 1,5 liters flaskor med vatten, två små flaskor med juice och en flaska whisky. För som svensk är man ju fostrad att hålla magen frisk med lite alkohol när man reser utomlands.
När jag frågade vad det kostar fick jag blixtsnabbt svaret 200 yuan. Lite väl dyrt tänkte jag men jag var allt för trött för att käbbla och jag hade köpte en fin whisky, trodde jag.
Så jag betalade och fick frågan var jag kom ifrån.
- Sweden.
- Aha, Sweden, very nice.
Jag korsade åter gatan på väg mot mitt hotell då butiksinnehavaren tjoade ”Sweeedeeen”, jag tittade över min axel och såg hur han log från öra till öra och gjorde tummen upp med båda händerna. Lite förvirrat vinkade jag till honom och gick in på hotellet.
På hotellrummet räknade jag ut att jag betalat nästan 20 yuan för vattnet och 10 för juicen.

Senare på kvällen strosade vi runt i kvarteren vid hotellen. Vi gick in på ett litet snabbköp för att se de lokala varorna. Där fanns samma vattenflaskor och juice som vi köpt tidigare på dagen. Men här kostade vattnet 4 yuan  och juicen 2,40. Så då förstod jag varför vattenförsäljaren blev så förtjust i Sverige.
Under resten av vårt besök handlade vi vårt vatten i det lilla snabbköpet.

Så om du besöker Bijing och bor på det trevliga hotellet Rainbow hotel och ska köpa vatten. Se upp om du går tvärs över gatan från hotellet sett. Där räknar man att du som svensk ska vara villig att betala hutlösa priser för vattnet. Jag beklagar, det är  mitt fel.

Det där med priset på vatten kan variera av många orsaker. Vi ett tillfälle skulle vi köpa vatten i en liten butik. Jag frågade vad en liten flaska vatten kostar och fick svaret tre yuan. Då steg vår kinesiska guide fram och frågade vad hennes gäster skulle betala för vattnet, direkt sjönk priset till två yuan.

Det är spännande att handla i Beijing.