Sedan Google fick nog av företagsklimatet och Internetcensuren i Kina och flyttade sina servrar från det kinesiska fastlandet till Hongkong har Kinas största sökmotor Baidu.com fortsatt att stärka sina marknadsandelar i Kina.

Men nu kan de få en konkurrent som blir svår att besegra. Den Kinesiska staten har beslutat sig för att starta en egen sökmotor. Företagen bakom projektet är det statligt ägda telebolaget China Mobile och den statliga nyhetsbyrån Xinhua. De har nu gått samman i ett projekt kallat Search Engine New Media International Communications Company.

Intresset för sökmotorer i Kina har två stora grunder. Dels finns det stora pengar i reklamintäkter och för den Kinesiska staten finns alltid viljan att styra vad medborgarna kan ta del av på Internet. Via den statliga televisionen försöker man även bryta sig in på spelmarknaden genom att skapa en spelportal på Internet.

Hán Hán är en ung författare i Kina som bloggar och driver med kinesiska myndigheter och företeelser. Han har ingen politisk agenda utan har starka åsikter som han inte tvekar att ventilera.
Han har bland annat varit i kontroverser med kända författare och bokförläggare samt rockartister, då han har kritiserat deras verk eller fått försvara sina egna.

I år har Time magazine placerat Hán Hán på listan bland de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Han tog platsen för sin debutroman om en ung man som hoppade av skolan i Shanghai.

Hán Hán är även racerförare och har haft stora framgångar tillsammans med Shanghai Volkswagen 333 racing team.

Hán Hán öppnade 2009 sin egen bokförsäljning på nätet. Och i år är han redaktör och producent för ett nytt magasin kallat Party som har sålt slut på sina upplagor.

Det var när han gjorde reklam för magasinet Party på Hong Kongs bokmässa som han pratade om att han skrivande påverkades av den kinesiska censuren. Så även en av Kinas mest uppkäftiga bloggare anpassar sig till statens krav via självcensur.

Jag har tidigare skrivit om hur Internet och innehållscensur hanteras i Kina:

Exit Google?

23 Mar
1

Sedan januari har Google varit i konflikt med kinesiska myndigheter och har hotat med att lämna den kinesiska marknaden samtidigt som Kina har krävt att Google ska följa kinesisk lag.

Idag skedde nästa steg i konflikten då David Drummond på Googles officiella blog meddelade att man nu styr om besökare från deras kinesiska google.cn till den Hong Kong baserade adressen google.com.hk. På så sätt kringgår man censuren då det inte finns några krav på censur på Hong Kong baserade företag. Google anser att man följer gällande lagar och avtal med Kina på detta sätt. Men man har även upprättat en sida där man kan se vilka av Googles tjänster som blockeras i Kina.

Det här har självklart rört upp politiska känslor i Kina där man hävdar att Google bryter mot skrivna avtal med den kinesiska regeringen.

Den stora inhemska sökmotorn baidu.com är troligtvis den största vinnaren i den här striden då deras kundbas ökar kraftigt. Men det finns fler som försöker vinna på det här då försäljning av T-shirts med tryckt text som GoogleBye har börjat säljas på onlineshoppar.

Jag har tidigare skrivit om hur Google anklagat Kina för en stor cyberattack mot deras tjänster tidigare i år. Direkt efter den påstådda attacken hotade Google med att lämna Kina fullständigt.

Sedan dess har de höga brösttonerna lugnat sig lite och Google har förhandlat med den Kinesiska staten om den fortsatta verksamheten, dock utan att dra tillbaka hotet att lämna Kina.

En artikel som nyligen publicerades i ett antal stora amerikanska tidningar som New York Times och Wall Street Journal har hällt nytt bränsle på lågorna. Artiklarna anklagar åter igen Kina för att ligga bakom attacken och presenterar även bevis via så kallad trace back att man kan följa attackerna bakåt till ursprungskällorna, där bland annat kinesiska skolor finns med. Och man hävdar att dessa skolor ska ha fått statligt stöd för att bygga upp sin IT-kompetens.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Från officiellt håll i Kina fördömer man artiklarna skarpt. I kinesisk media brinner försvarstalen där man anser att man kan bevisa att anklagelserna i artiklarna är grundlösa.

Bland annat påstår man att den spårade IP-trafiken som leder tillbaka till Kina inte är ett bevis på att Kina ligger bakom attacken. Istället beror trafiken på att IT-säkerheten i Kina ännu är svag och under utveckling. Så det är enkelt att ta över kinesiska datorer och använda dem som plattform i IT-attacker över hela världen.
Det här är knappast ett vinnande argument för dem som har besökt Kina och upplevt hur den Stora Kinesiska Brandväggen i realtid kan slå till och stoppa tillgången till delar av Internet.

I olika diskussionsgrupper kallas artiklarna för ren science fiction. Framför allt vänder man sig mot anklagelsen att skolor har fått statligt stöd för att bygga utveckla kunskaper i just Internetattacker.
Jag är övertygad om att svenska universitet får indirekt eller direkt stöd av försvarsmakten i Sverige för att ta fram krypteringsteknik, både för att skapa säker kryptering men även för att knäcka främmande makts kryptering. Och även utveckla metoder att försvara och anfalla viktig Internetinfrastruktur. Det är en del av den hårda verklighet vi lever i. Och jag är säker på att kinesiska staten ger samma stöd, även om det inte innebär att de behöver stå bakom attacker mot amerikanska Internetintressen. Likväl som universitet i USA har samma stöd från sin försvarsmakt.

Så varför blir kineserna så fruktansvärt upprörda av dessa anklagelser. De är ändå en av världens största makter just nu och har börjat dra åt tumskruvarna på USA både ekonomiskt och diplomatiskt. Varför kan de inte bara rycka på axlarna och förneka anklagelserna?

En del av problematiken för Kina är att nationen lider av stora offerkomplex. Det är alltid Kina som är förfördelad när det gäller världspolitiken. Kina kan bara lite på Kina. Resten av världen vill dem illa.

Det finns säker många lärda som kan förklara denna mentala attityd så mycket bättre än jag. Men utifrån mitt umgänge med Kineser och mitt intresse för landets historia drar jag följande slutsatser. Och detta är mina högst personliga åsikter.

Kommunistpartiet i Kina har fostrat landet att tänka på detta sätt. Det har varit en del av deras politik att hävda att de var landets räddare från de giriga utlänningarna som korrumperade och sög ut landet och dess befolkning.

Kina har historiskt haft perioder av välgång för att sedan falla samman i våld och anarki. Att då kunna skylla på utländska krafter som till exempel de fruktansvärda mongolerna istället för att erkänna att kejsardömet har korrumperats till sin egen död, har alltid varit en bekväm utväg för Kinas historieskrivare.

Det som är lite spännande är att se hur många utlandsfödda kineser som inte har någon koppling till de styrande i Kina och dess media ändå snabbt faller in i försvarstal som kommer från de styrande.
Dock ej de Taiwaneser jag har pratat med. De är snarare skadeglada och tycker det var på tiden att väst fick upp ögonen för vad Kina verkligen står för.
Men en kinesisk vän boende i London, där han och hans pappa är födda, idiotförklarade mig med flertalet fula ord när jag ifrågasatte om han verkligen trodde att det inte kunde finnas den minsta lilla sanning i anklagelserna mot kinesiska staten. I hans värld är Kina bara offer för ytterligare en förtalskampanj.

Och Google då? Enligt rykten från Kina har de börjat rekrytera lokal personal igen.

People’s Daily Online har några engelskspråkiga artiklar i ämnet:

På sin officiella blogg pratar Google om de cyberattacker de har blivit utsatta för i Kina. Dessa har resulterat i att man nu funderar på att lämna Kina som marknad och stänga ner www.google.cn.

Ingen vet säkert vad som händer nu då Google vill förhandla med kinesiska myndigheter om sina affärsförhållanden men enligt anonyma uttalande från personal på det lokala kinesiska kontoret ser det negativt ut för Google i Kina.