Mitt Kina – 我的中国

Boken berättar om 14 olika gudar och odödliga i den kinesiska mytologin. Varje kapitel inleds med en förklaring om gudens historik och dess relation till andra gudar och odödliga. Det ger en bra ingång till de följande berättelserna. Och även om man inte har någon tidigare kunskap om kinesisk mytologi kommer man snabbt in i historierna.

Taoistiska berättelser - Gudar och andra odödliga i den kinesiska mytologin

Titel: Taoistiska berättelser – Gudar och andra odödliga i den kinesiska mytologin
Författare: Anna Gustafsson Chen
ISBN: 91-88420-35-3

Gravstädardagen, Qinming, är en traditionell Kinesisk högtid som infaller 104 dagar efter vintersolståndet eller 15 dagar efter vårdagjämningen.

Historiskt har denna högtid firas i mer än 2500 år men i Kina tog kommunistpartiet bort helgdagen vid sitt maktövertagande men sedan 2008 är det åter en helgdag i Kina. I år infaller helgdagen den 5 april.

Qingming går ut på att minnas och hedra avlidna släktingar. Det är en dag då man besöker familjens gravar och ber, gör gravarna fina och erbjuder offergåvor som mat, te, vin, ätpinnar. Det är även vanligt att man bränner offergåvor utformade i papper typ papperspengar, pappersbilar, pappershus och på senare tid även iPhones och annan högteknologi i papperskopior, samt rökelse. Vackra blommor är även en del av offergåvorna. Och eftersom vi pratar om Kina skjuter man även av smällare.

Då det även är en dag i solståndet finns det traditioner att umgås med familjen, starta vårsådden och flyga med pappersdrakar, ofta i formen av djur eller kända figurer från Pekingoperan.

Allt detta brännande av offergåvor och skjutande av smällare är i år en riktig brandrisk på grund av torkan i stora delar av Kina. Risken anses så stor att en av Kinas ministrar uppmanar befolkningen att inte använda sig av eld under Qingming. I Guangxi Zhuang har man gått så långt att man infört eldningsförbud under perioden 3-17 april.

Från ett annat ministerium kommer förslag att man helt ska skippa den traditionella gravhanteringen och försöka uppmana befolkningen att utnyttja den moderna tekniken i sitt sörjande. Med hänvisning till Nya Zeeland och Australien vill man att Kineser ska skippa den traditionella graven och i stället börja utnyttja minnesplatser på Internet för att minnas sina bortgångna.

Och självklart skapar efterfrågan högre priser. Runt om i Kina på blomstermarknader ser man en strykande åtgång av de blommor som traditionellt anses vara passande i samband med Qingming. Blommor som uppskattas är enfärgade blommor som krysantemum, förgätmigej och nejlikor. Och krysantemum är den populäraste blomman.

Källor: Wikipedia, People’s Daily Online, Shanghai Daily, China Daily.

Lyktfestivalen firas 15 dagar efter det kinesiska nyåret. I år blir det söndagen den 28 februari. Det är den första dagen man kan se en fullmåne på det nya kinesiska året.

Början till Lyktfestivalen är osäker men man kan spåra den till Västra Han-dynastin c:a 200 före vår tideräkning. Grunden till festivalen är från början religiös.

Dagens firande består i att man tänder vackra och dekorativa lyktor. Barn springer runt med egentillverkade lyktor. Och besökare från när och fjärran strosar runt och njuter av de vackra lyktorna. På dagen firar man med lejondans och drakdans och på kvällen förbrukas det sista av nyårsfyrverkeriet.

Det är inte ovanligt att ägaren till en vacker lykta skriver en gåta och placerar den på lyktan. Betraktare som tror sig kunna svaret på gåtan tar med sig lappen till lyktans ägare och säger svaret. Har han rätt får han en liten present.

En speciell måltid för den här dagen är små degknyten som kallas yuanxiao och tillagas av ett klibbigt rismjöl och har en söt eller salt fyllning.

Dagen har även en romantisk innebörd. I historisk tid kunde inte kvinnor gå ut och röra sig fritt på grund av den tidens moral. Men dagen för Lyktfestivalen var en dag då de strikta reglerna lösgjordes lite och gav unga människor möjlighet att mötas och kanske träffa någon att förälska sig i.

Början på tigerns år enligt den kinesiska månkalendern firades i Stockholm under lördagen. Firandet arrangerades runt det Östasiatiska museet enligt den tradition som startade för fyra år sedan. För första gången var jag på plats och deltog.

Firandet började i Kungsträdgården klockan tolv med olika former av uppträdande. Tyvärr hade vi ingen tur med vädret, det var kallt och snöade. Men stämningen var på topp när vi blev bjudna på lejondans och Pekingopera. Det visades även upp klädslag från olika minoritetsgrupper i Kina. Uppvisningen avslutades med en drakdans. Och den draken ledde sedan en en process från Kungsträdgården till Östasiatiska museet på Skeppsholmen.

Vid museet invigningstalade museets chef och Kinas ambassadör. Sedan visade artisterna upp sig igen. Så då passade jag på att gå in på museet. Det var mitt första besök här. Byggnaden har precis genomgått en ombyggnad och den nyskapade teserveringen var mycket populär och fullsatt hela dagen. Och det var aktiviteter i museet under hela dagen.

Museet har just nu en fast utställning kallad Mittens Rike som visar delar av Kinas historia de senaste 6000 åren. Det är en utställning som sträcker sig genom hela den långsmala byggnadens andra våning. Utställningen är uppdelad i tidsperioder efter de olika dynastier som styrt landet. Och man tar avstamp med frågan, vem bodde i Kina innan kineserna?

I museets bibliotek presenterade sig olika organisationer och föreningar. Där kunde man få sitt namn skrivet med vacker kinesisk kalligrafi. Och barnen fick skapa sina egna festkort med pappersklippning.

Firandet inne på museet gick verkligen i barnens tecken. Det finns ett drakrum där barn lär känna de kinesiska drakarna som sprutar vatten och älskar pärlor. I rummet finns till och med en stor drake som barnen kan krama och klättra på.

Jag hade en mycket rolig dag och rekommenderar alla att besöka Östasiatiska museet, oavsett om det är kinesiskt nyår eller inte.

Konstnärsmaterial

På våren av det fjärde året i den tredje månaden utgick ett kejserligt påbud…
Nej jag kan inte läsa texten, jag citerar den svenska översättningen som satt uppsatt bredvid boken. Museet har ett stort bibliotek med kinesiska böcker och texter.

Teserveringen inne på Östasiatiska museet. Fotad från tredje våningen.

Ett litet klipp från dagens evenemang i Stockholm. Lejondans i Kungsträdgården. Ett längre inlägg om firandet i Stockholm kommer i natt eller under morgondagen.